Nu kan VISIOcoach användas i en ny version till personer med tunnelseende. Här är Abstract över en bra tysk studie.
Ögonrörelseträning och synstrategier vid tunnelseende (kikarsynfält) – en kontrollerad och randomiserad pilotstudie
- Iliya V. Ivanov,
- Manfred Mackeben,
- Annika Vollmer,
- Peter Martus,
- Nhung X. Nguyen,
- Susanne Trauzettel-Klosinski
Vision Rehabilitation Research Unit
Centre for Ophthalmology
University of Tuebingen
Översikt – Abstract
Syfte
Degenerativa näthinnesjukdomar, särskilt Retinitis pigmentosa (RP), leder till stor förlust av det perifera synfältet (tunnel- eller kikarsynfält), vilket försämrar mobiliteten eller förmågan att röra sig i kända och okända miljöer med synens hjälp. Bristen på perifer information leder till färre horisontella ögonrörelser och därigenom minskad skanning (avsökning) hos personer med RP i naturliga situationer. Denna randomiserade kontrollerade studie syftade till att förbättra patienternas orienteringsförmåga och det dynamiska synfältet genom att tillämpa kompensatoriska ögonrörelser eller så kallade Exploratory Saccadic Training (EST), explorativ eller utforskande ögonrörelseträning.
Metod
Ögonmotorik och ögonrörelser och hur de fungerar när man går och möjligheten att undvika hinder i en kontrollerad miljö studerades – före och efter ögonrörelseträning respektive lästräning – hos 25 patienter med RP. Ögonrörelser registrerades med hjälp av en mobil infraröd ögonkamera eller eye tracker (Tobii-glasögon) som mätte ett antal rumsliga och temporala variabler. Patienterna tilldelades slumpmässigt två träningsförhållanden: Sacccadträning eller ögonrörelseträning (experimentgruppen) och lästräning (kontrollgruppen). Alla deltagare som först genomförde lästräning genomgick experimentell träning senare (väntelista kontrollgrupp). För att bedöma effekten av träning på deltagare mätt vi prestanda i träningsuppgiften och följande resultatvariabler relaterade till det dagliga livet:
– Reaktionstid (RT) under utforskande saccadträning, EST.
– Procent Preferred Walking Speed (PPWS), vald gånghastighet i procent,
– Antalet kollisioner med hinder,
– Ögonpositionsvariabilitet,
– Fixeringsstabilitet och
– Det totala antalet fixeringar inklusive de i deltagarens blinda område i synfältet
Resultat
I ögonrörelseträningsgruppen (experimentgruppen) minskade reaktionstiderna i genomsnitt, medan (PPWS) den valda gånghastigheten i procent ökade signifikant. Förbättringen var intakt när den mättes sex veckor efter träningens slut. I medeltal liknade ögonrörelseområdet för RP-patienter före och efter träning och var detsamma hos personer med normal syn som observerades med samma metod. I både experiment- och lästräningsgrupperna hittade vi många fixeringar utanför deltagarens seende synfält före och efter träning. Den genomsnittliga fixeringslängden var signifikant kortare efter träningen, men bara med den träning som genomfördes i experimentgruppen.
Slutsatser
Vi drar slutsatsen att den förberedande saccadräningen var till nytta för RP-patienter och resulterade i kortare fixeringslängder efter träningen. Vi hittade också en signifikant förbättring av relativ gånghastighet under navigering i en verklig situation som vi använde i form av en kontrollerad miljö.
Det ögonrörelseträningsprogram som användes var det i Tuebingen utvecklade VISIOcoach RP 2.0 som även finns för professionellt bruk (för flera patienter), VISIOcoach Professional och VC Kids (med symboler). Programmet är nu anpassat för alla datorer och resultat och grafer är enkla att få fram utan hjälp av datakunniga personer efter ett par veckors träning.
Krister Inde
Synpedagog, PhD hc
VISIOcoach finns redan sedan flera år för personer med synfältsbortfall efter stroke. Mer information från [email protected]
